3 juni 2010
Ända sedan den dagen i januari 2008 hade jag saknat och längtat till den dagen jag skulle bli med hund igen. Det var många gånger jag tvivlade på att dagen skulle komma. Skulle jag kunna ha en egen hund? Finns tiden? Finns pengarna?
Men i och med att jag började studera och träffade Calle föll pusselbitarna på plats bit för bit och drömmen kom allt närmare. När vi sedan började diskutera raser och sen kontaktade uppfödare blev drömmen något mer realistisk, men jag vågade inte hoppas för mycket. Jag vågade inte tro på att drömmen skulle besannas förrän vi faktiskt åkte och hämtade den fina lilla killen för snart en vecka sen. Jag hade väntat och väntat, längtat och längtat och räknat ner dagarna minst tre gånger per dag de senaste veckorna och det var många gånger det kändes som att dagen aldrig skulle komma, men det gjorde den till slut...
Men i och med att jag började studera och träffade Calle föll pusselbitarna på plats bit för bit och drömmen kom allt närmare. När vi sedan började diskutera raser och sen kontaktade uppfödare blev drömmen något mer realistisk, men jag vågade inte hoppas för mycket. Jag vågade inte tro på att drömmen skulle besannas förrän vi faktiskt åkte och hämtade den fina lilla killen för snart en vecka sen. Jag hade väntat och väntat, längtat och längtat och räknat ner dagarna minst tre gånger per dag de senaste veckorna och det var många gånger det kändes som att dagen aldrig skulle komma, men det gjorde den till slut...
Kommentarer
Trackback
